Den nationella kraftsamlingen för artificiell intelligens (AI)
Den nationella kraftsamlingen för artificiell intelligens (AI)
Sverige befinner sig i en brytningstid där den teknologiska utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) inte längre enbart utgör en möjlighet till effektivisering, utan har blivit en existentiell förutsättning för nationell konkurrenskraft och välfärdens fortlevnad.
Vid ingången till 2025 har diskussionen kring AI skiftat från teoretiska framtidsscenarier till en konkret och brådskande nödvändighet, ofta sammanfattad i AI-kommissionens ordförande Carl-Henric Svanbergs uttryck "fara i dröjsmål". Det svenska ekosystemet för AI står inför utmaningar som kräver omedelbara och massiva investeringar, koordinerade strategier och ett politiskt ledarskap som vågar prioritera långsiktig strukturomvandling framför kortsiktiga besparingar.
Denna rapport analyserar det nuvarande läget för AI-adoption i Sverige, med särskilt fokus på AI-kommissionens färdplan (SOU 2025:12), välfärdens finansieringsgap och de socioekonomiska konsekvenserna av ett nollalternativ där Sverige halkar efter internationellt. Genom att syntetisera data från Statistiska centralbyrån (SCB), OECD, internationella tankesmedjor och arbetsmarknadens parter, tecknas en bild av en nation som äger goda grundförutsättningar men som riskerar att paralyseras av regulatorisk osäkerhet, kompetensbrist och fragmenterade beslutsmodeller.
Den teknologiska accelerationen och det svenska näringslivets respons
Under perioden 2023 till 2025 har användningen av AI i svenska företag genomgått en markant transformation. Data från SCB indikerar att adoptionen inte bara ökar i volym utan även i komplexitet, där generativ AI och avancerad dataanalys nu integreras i kärnprocesser inom sektorer som information och kommunikation (IKT), finans och högteknologisk industri. Samtidigt blottläggs en växande klyfta mellan stora organisationer och små- till medelstora företag (SMF), där de senare ofta saknar de finansiella och personella resurserna för att navigera i det nya landskapet.
|
AI-användning och barriärer i svenska företag (procent) |
2024 |
2025 |
|
Huvudsakliga hinder för implementering |
||
|
Brist på relevant expertis internt |
71,9 |
74,7 |
|
Oro för dataskydd och integritet (GDPR) |
41,8 |
49,1 |
|
Svårigheter med datakvalitet och tillgång |
37,7 |
44,3 |
|
Otydlighet kring rättsliga konsekvenser |
37,9 |
39,2 |
|
Systeminkompatibilitet (Legacy-system) |
33,9 |
37,8 |
|
För höga initiala investeringskostnader |
18,2 |
25,0 |
|
Etiska överväganden och bias |
20,4 |
23,8 |
|
Anskaffningssätt för AI-teknologi |
||
|
Förvärv av färdiga kommersiella system |
54,6 |
62,0 |
|
Modifiering av befintliga kommersiella system |
28,4 |
31,5 |
|
Egenutvecklade AI-lösningar |
12,3 |
14,8 |
Källa: Statistiska centralbyrån (2025).
Statistiken visar att trots den ökade medvetenheten har hindren blivit mer utmanande. Att bristen på expertis ökar från en redan hög nivå (74,7 % år 2025) tyder på att efterfrågan på spetskompetens växer snabbare än vad utbildningssystemet hinner leverera.6 Detta skapar en flaskhals som riskerar att dämpa den ekonomiska tillväxten. Samtidigt ser vi att företag i allt högre utsträckning förlitar sig på färdigköpt programvara (62,0 %), vilket minskar risken för misslyckade interna projekt men också kan leda till ett ökat beroende av utländska teknikleverantörer, främst från USA och Kina.
Ekonomiskt kan potentialen i denna omställning kvantifieras. Enligt analyser från McKinsey kan generativ AI tillföra mellan 178 och 309 miljarder kronor till Sveriges BNP fram till år 2040.11 Denna tillväxt drivs av en förväntad produktivitetsökning där den totala faktorproduktiviteten (TFP) beräknas kunna öka med mellan 0,3 och 0,7 procentenheter årligen under det kommande decenniet.
För att sätta detta i ett makroekonomiskt perspektiv kan vi använda en tillväxtmodell där AI-bidraget
adderas till den traditionella produktivitetstillväxten:
![]()
Där
är den reala tillväxttakten och
representerar den transformativa effekten av AI-integration. Om Sverige lyckas realisera detta bidrag kan den årliga tillväxttakten återgå till nivåer över 2,5 procent, vilket är nödvändigt för att finansiera framtidens välfärdsbehov.
AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12): En strategisk genomgång
I februari 2025 överlämnade AI-kommissionen, under ledning av Carl-Henric Svanberg, sitt slutbetänkande till regeringen. Kommissionens uppdrag var att identifiera de åtgärder som krävs för att stärka Sveriges position inom AI på ett hållbart och säkert sätt. Färdplanen presenterar 75 konkreta förslag som spänner över områden som utbildning, forskning, infrastruktur, datatillgänglighet och offentlig förvaltning.
Den ekonomiska ramen för färdplanen
Kommissionen föreslår en total investering på 16 712 miljoner kronor under en tioårsperiod.
Denna satsning är fronttung, med 11 507 miljoner kronor allokerade till de första fem åren (2025–2029), vilket understryker behovet av omedelbar handling. Dessa medel ska ses som strategiska investeringar snarare än kostnader, med syfte att katalysera ett ekosystem som kan generera mångfalt större värden på sikt.
|
Investeringsområden i SOU 2025:12 |
Beräknad kostnad (miljoner SEK) |
Syfte och förväntat resultat |
|
Spetsforskning och forskarskolor |
2 400 |
Utbilda 600 doktorander (1 mkr/år per student) för att säkra framtida expertis. |
|
AI-verkstad för offentlig sektor |
4 500 |
Skapa en central resurs (500 mkr/år) för att stötta kommuner och myndigheter i implementering. |
|
Beräkningskraft och infrastruktur |
5 000 |
Investeringar i nationella datacenter och superdatorer för att minska molnberoende. |
|
Kompetenslyft i arbetslivet |
1 500 |
Stöd till omställningsorganisationer och yrkesutbildning för att rusta medarbetare. |
|
Innovationsstöd och samfinansiering |
3 312 |
Medfinansiering av EU-projekt och stöd till AI-startups för att främja tillväxt. |
Källa: SOU 2025:12, Konsekvensutredning.
Konsekvenser av overksamhet (Nollalternativet)
Ett centralt inslag i betänkandet, särskilt i de delar som rör konsekvensutredningen, är analysen av "nollalternativet". Detta alternativ innebär att Sverige fortsätter på den nuvarande kursen utan en samordnad nationell strategi. Konsekvenserna beskrivs som allvarliga:
- Förlorad konkurrenskraft: Sverige riskerar att hamna på efterkälken i den globala teknikutvecklingen, vilket leder till att innovativa företag flyttar sin verksamhet till länder med bättre AI-infrastruktur och mer förutsägbara regelverk.5
- Välfärdens stagnation: Utan AI-driven effektivisering kommer offentlig sektor inte att kunna hantera den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning, vilket leder till antingen kraftigt ökade skatter eller drastiskt försämrad servicekvalitet.
- Säkerhetsrisker: Ett svagt nationellt AI-ekosystem gör samhället mer sårbart för fientlig AI-användning, såsom avancerade cyberattacker och automatiserad desinformation.
- Ekonomiskt bortfall: Kommissionen pekar på att nollalternativet innebär förlorade möjligheter till högre BNP och minskade utgifter i offentlig sektor. Besparingspotentialen inom offentlig sektor genom AI har tidigare uppskattats till 140 miljarder kronor årligen.
Välfärdsgapet 2025: Den demografiska och ekonomiska pressen
Parallellt med AI-kommissionens arbete har Landsorganisationen (LO) presenterat sin rapport "Välfärdsgapet 2025", som belyser den akuta resursbristen i den svenska välfärden.17 Rapporten visar att kommuner och regioner drabbades av en kostnadskris 2023–2024, främst på grund av skenande pensionskostnader och inflation, vilket tvingade fram nedskärningar på cirka 10 miljarder kronor.
Den demografiska ekvationen
Sverige står inför en period där behoven växer snabbare än skatteunderlaget. Antalet personer som är 80 år eller äldre förväntas öka dramatiskt under det kommande decenniet.18 Enligt LO ökar välfärdens kostnader med ungefär 2 procent årligen fram till 2029 enbart på grund av demografiska förändringar.
|
Demografiska kostnadsfaktorer (LO:s prognos) |
2025–2029 |
|
Ökning av befolkningen 80+ år |
+25 % |
|
Årlig kostnadsökning p.g.a. åldersstruktur |
1,4 % |
|
Totalt behov av extra statsbidrag (årligen) |
~3 miljarder SEK |
|
Skatteintäkternas beräknade ökning (årlig) |
~4 % |
Denna utveckling skapar ett gap där resurserna inte räcker till för att bibehålla nuvarande nivåer på vård, skola och omsorg. AI-kommissionen menar att AI är det främsta verktyget för att hantera detta genom att automatisera administrativa processer och därmed frigöra tid för mänsklig kontakt i kärnverksamheten. Exempelvis skulle en AI-baserad automation av tidsbokning, journalföring och tillståndsprocesser kunna korta handläggningstiderna och förbättra kvaliteten utan att öka personalkostnaderna i samma takt.
Arbetsmarknadens transformation: Användningen springer före strukturen
En av de mest kritiska insikterna från Arbetsmarknadens AI-råds rapport från november 2025 är att medarbetarnas användning av AI rör sig betydligt snabbare än företagens strategiska beredskap. Detta skapar ett "mognadsgap" som riskerar att leda till både säkerhetsproblem och personalflykt.
Kompetenschocken och den yngre generationens krav
Bland yrkesverksamma akademiker har användningen av AI ökat lavinartat. Enligt Akavia använder 76 procent AI i arbetet under året, och 49 procent gör det regelbundet (dagligen eller veckovis). Samtidigt uppger 50 procent av cheferna att de saknar den kompetens som krävs för att leda i en AI-driven miljö.
|
Attityder till AI-mognad på arbetsplatsen |
Siffror för 2025 |
|
Akademiker som använder AI regelbundet |
49 % |
|
Anställda som anser att AI-mognad är viktigt hos arbetsgivaren |
62 % |
|
Bereredda att lämna arbetsgivaren vid låg AI-mognad (generellt) |
20 % |
|
Beredda att lämna arbetsgivaren vid låg AI-mognad (under 29 år) |
33 % |
|
Företag som erbjuder strukturerad AI-utbildning |
15–32 % |
Denna "brain drain"-risk är särskilt påtaglig bland unga akademiker (under 29 år), där var tredje är beredd att byta jobb om arbetsgivaren inte satsar på strategisk AI-mognad. Detta ställer stora krav på ledarskap och HR-processer. Om organisationer inte lyckas integrera AI som ett naturligt verktyg riskerar de att förlora sin mest framtidsinriktade talang till konkurrenter eller till andra länder.
Yrkes- och branschskillnader
Adoptionen är inte jämnt fördelad över arbetsmarknaden. Inom tjänstesektorn och kommunikationsbranschen (DIK) använder hela 93 procent AI i någon form. Inom den offentliga sektorn är dock siffrorna betydligt lägre; Akavias data visar att användningen i privat sektor ligger på 62 procent, jämfört med 45 procent i statlig sektor och endast 26 procent i kommunal/regional sektor. Denna klyfta beror till stor del på osäkerhet kring juridik, datahantering och brist på centraliserat stöd.
Infrastruktur och de grundläggande förutsättningarna: El, Data och Telecom
AI-kommissionen identifierar sex grundpelare som måste fungera för att AI-ekosystemet ska vara hållbart: elektricitet, telekom, beräkningskraft, data, säkerhet och kompetens.
Elsystemet som flaskhals
För att bygga den beräkningskapacitet som AI kräver behövs stora mängder el. AI-kraft kräver elkraft.2 Sverige har historiskt haft god tillgång till fossilfri el, men utbyggnaden av datacenter kräver en stärkt samordning av elnätet och produktionen.3 Kommissionen föreslår att restvärme från datacenter ska återanvändas och att placeringen av dessa anläggningar måste beakta tillgången till elnätet.
Data som råvara
Utan tillgång till högkvalitativ data kan inga effektiva AI-modeller tränas. I Sverige finns enorma mängder data i offentliga register, men dessa är ofta "inlåsta" på grund av sekretessbestämmelser och otydliga regelverk. Finansinspektionen och Vetenskapsrådet betonar vikten av att se över offentlighets- och sekretesslagen (OSL) samt att skapa en ramlag som underlättar datadelning mellan myndigheter, samtidigt som integriteten värnas.
Ett särskilt område är behovet av "federerad AI", där modeller tränas lokalt hos olika datainnehavare (t.ex. olika sjukhus) utan att känslig patientdata behöver flyttas eller samköras på ett sätt som bryter mot integritetsskyddet. Detta kräver en avancerad digital infrastruktur som Sverige i dagsläget delvis saknar.
Den globala kontexten: Sverige vs. EU och Världen
Sverige är en del av EU:s regulatoriska ramverk, där AI-förordningen sätter spelreglerna.Samtidigt som förordningen syftar till att skapa tillförlitlig AI, finns en oro för att den ökar den administrativa bördan och hämmar innovationen jämfört med USA och Kina.
|
Internationell jämförelse av AI-indikatorer 2025 |
Sverige |
Danmark/Finland |
USA |
EU (snitt) |
|
Företag som använder AI (%) |
35 |
35+ |
45 |
20 |
|
Daglig användning bland akademiker (%) |
49 |
45 |
55 |
30 |
|
Placering i GAII (Politisk styrning) |
57 |
Top 20 |
Top 5 |
N/A |
|
Tillgång till GPU-kapacitet (per capita) |
Låg/Medel |
Medel |
Mycket hög |
Låg |
Källa: OECD, SOU 2025:12, GAII Index.
Sverige halkar efter i internationella mätningar när det gäller politisk styrning (plats 57 av 83 i GAII 2024), vilket indikerar att avsaknaden av en tydlig nationell strategi har varit en betydande bromskloss.5 Jämförbara länder som Danmark och Finland har varit snabbare med att integrera AI i sina nationella policys, vilket gett dem ett försprång i den digitala mognaden.
Den mänskliga dimensionen: AI-litteracitet och inkludering
För att AI-omställningen ska bli framgångsrik krävs folklig förankring och bred kompetens. Folkbildningsrådet betonar vikten av att minska de digitala klyftorna, då tekniska språng historiskt sett har tenderat att exkludera vissa grupper.
Utbildningssystemets roll
Det råder en klyfta även i skolan. UNESCO och EU betonar att både elever och lärare behöver utveckla "AI-litteracitet" – förmågan att inte bara använda verktygen, utan även förstå deras tekniska grunder, begränsningar och etiska dilemman. Forskning från 2025 visar att AI-litteracitet fortfarande är ett eftersatt område i lärarutbildningen, vilket riskerar att skapa en ojämn utbildningskvalitet beroende på enskilda lärares intresse och förmåga.
En central teknisk förståelse innefattar begrepp som:
- Algoritmer: Instruktioner för problemlösning.
- Maskininlärning: System som lär sig mönster från träningsdata.
- Datakvalitet: "Skräpinformation in ger skräpinformation ut".
- Bias: Risken för fördomsfulla resultat baserat på skev träningsdata.
Historiska paralleller och strategiska varningar
Att ignorera genomgripande teknikskiften har historiskt sett lett till marknadsledares undergång. Berättelserna om Kodak, Nokia och Yahoo tjänar som kraftfulla påminnelser om att teknologisk narcissism och oförmåga att anpassa affärsmodeller är de största riskerna i en tid av förändring.
- Kodak: Uppfann den digitala kameran 1975 men valde att skydda sin vinstdrivande filmverksamhet. De missade den digitala revolutionen och gick i konkurs 2012.
- Nokia: Dominant inom mobiltelefoner men underskattade betydelsen av mjukvara och appar. De trodde att deras varumärke skulle rädda dem, men Apple och Android tog över marknaden på några få år.
- Xerox: Uppfann den personliga datorn (PC) men ledningen trodde att framtiden låg i kopieringsmaskiner.
I dagens AI-landskap ser vi liknande tendenser. Företag som ser AI som ett marginellt verktyg för effektivisering, snarare än en fundamental förändring av hur värde skapas, riskerar att bli "vår tids Kodak". McKinsey rapporterar att "högpresterarna" inom AI är tre gånger mer benägna att ha redesignat sina arbetsflöden helt och hållet, snarare än att bara ha adderat AI till existerande processer.
Slutsatser och vägen framåt: Från färdplan till verklighet
Sverige står inför ett vägval. Nollalternativet – att fortsätta i nuvarande takt – leder till en gradvis utarmning av välfärden, förlorad konkurrenskraft och en dränering av talang. AI-kommissionens färdplan erbjuder en ambitiös men nödvändig kursändring som kräver betydande ekonomiska åtaganden och ett paradigmskifte i hur den offentliga sektorn förhåller sig till teknik och data.
De kritiska framgångsfaktorerna för Sverige under perioden 2025–2030 är:
- Ledarskap och Samordning: Regeringen måste implementera färdplanen som en sammanhållen strategi och visa det ledarskap som efterfrågas av näringslivet. Fragmenteringen i den svenska förvaltningsmodellen måste överbryggas genom centrala funktioner som AI-verkstaden.
- Investering i Människor: Att utbilda 600 doktorander och genomföra ett brett kompetenslyft i arbetslivet är inte en kostnad, utan en försäkringspremie för framtidens ekonomi. Särskilt fokus måste läggas på att behålla unga talanger genom att erbjuda hög AI-mognad på arbetsplatserna.
- Modernisering av Regelverken: Data måste bli tillgänglig för innovation. Det krävs mod att ompröva sekretesslagstiftning och skapa förutsättningar för molnbaserade tjänster och federerad datadelning.
- Infrastrukturell Trygghet: Säkrad tillgång till el, 5G och nationell beräkningskraft är fundamentet på vilket hela AI-ekosystemet vilar.
- Ansvarsfull och Inkluderande Omställning: För att bibehålla hög tillit i samhället måste AI-användningen ske etiskt, transparent och på ett sätt som inkluderar hela befolkningen, oavsett ålder eller geografisk plats.
Fara ligger i dröjsmål. Sverige har alla förutsättningar att bli en av världens tio främsta AI-nationer, men det kräver att vi går från ord till handling omedelbart. Den 16,7 miljarder kronor stora investering som föreslås i SOU 2025:12 är en liten summa jämfört med de hundratals miljarder i BNP-tillväxt och de enorma välfärdsvinster som står på spel.
_____
Rapporten sammanställd av Erik Bolinder, VD och grundare av AI Edtechbolaget Klick Data och utnämnd till FLUXX AI Expert of the year 2025 . Erik Bolinder kallar sig för AI evangelist och har medverkat i en rad poddar (som finns på YouTube) och intervjuer och där propagerat för den gyllene omställningen och den fantastiska välfärd som kommer skapas med AI, om vi gör som vi gjorde i Sverige gjorde nationellt och mentalt när Internet kom. Han lanserar en bred bok om AI och dess fantastiska möjligheter med sina superkrafter under sommaren 2026. Se mer på erikbolinder.com
Erik Bolinder i Dubai december 2024
Citerade verk
- AI-kommissionens Färdplan för Sverige (Statens offentliga utredningar 2025:12), hämtad maj 6, 2026, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/ai-kommissionens-fardplan-for-sverige_hdb312/html/
- AI-kommissionen höjer ribban för regeringen - TechSverige, hämtad maj 6, 2026, https://techsverige.se/2024/11/ai-kommissionen-hojer-ribban-for-regeringen/
- Sveriges AI-strategi - Regeringen, hämtad maj 6, 2026, https://www.regeringen.se/contentassets/bb4fd7346ff64e50a0b25c20ca2e2ae2/sveriges-ai-strategi.pdf
- Protokoll 2024/25:43 - Riksdagens öppna data, hämtad maj 6, 2026, https://data.riksdagen.se/dokument/HC0943
- AI-kommissionens Färdplan för Sverige, SOU 2025:12 - Regeringen, hämtad maj 6, 2026, https://regeringen.se/contentassets/7b80c90b74b04902afbb800bea581c9b/ai-kommissionens-fardplan-for-sverige-sou-202512.pdf
- Stor ökning av AI-användningen bland företag 2025 - SCB, hämtad maj 6, 2026, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/forskning-och-det-digitala-samhallet/det-digitala-samhallet/it-anvandning-i-foretag/pong/statistiknyhet/it-anvandning-i-foretag-2025/
- Accelerated increase in the use of AI by individuals in OECD member countries, hämtad maj 6, 2026, https://digital-skills-jobs.europa.eu/en/latest/news/accelerated-increase-use-ai-individuals-oecd-member-countries-oecd-data
- Arbetsmarknadens AI-råd – Insiktsrapport #1 - AI Sweden, hämtad maj 6, 2026, https://www.ai.se/sites/default/files/2025-11/Arbetsmarknadens%20AI-ra%CC%8Ad%20%E2%80%93%20Insiktsrapport%20%231_0.pdf
- Låg AI-mognad i svenska organisationer - Jönköping University, hämtad maj 6, 2026, https://ju.se/forskning/nyheter/nyhetsarkiv/2026-02-18-lag-ai-mognad-i-svenska-organisationer.html
- Artificiell intelligens - European Commission, hämtad maj 6, 2026, https://commission.europa.eu/topics/artificial-intelligence_sv
- Rapport: AI kan bidra med 309 miljarder till Sveriges BNP - Tidningen Näringslivet, hämtad maj 6, 2026, https://www.tn.se/naringsliv/32541/rapport-ai-kan-bidra-med-309-miljarder-till-sveriges-bnp/
- Opportunities and Risks of Artificial Intelligence for Productivity, hämtad maj 6, 2026, https://www.csls.ca/ipm/48/OECD_Final.pdf
- AI är varken den succé eller den flopp som många förväntar sig. Här är vad det innebär för investerare, hämtad maj 6, 2026, https://global.morningstar.com/sv/marknader/ai-r-varken-den-succ-eller-den-flopp-som-mnga-frvntar-sig-hr-r-vad-det-innebr-fr-investerare
- Tillväxtmål - Svenskt Näringsliv, hämtad maj 6, 2026, https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/rapporter/3znr3d_tillva_xtma_lpdf_1229880.html/Tillva_xtma_l.pdf
- AI-kommissionens färdplan för Sverige (SOU 2025:12) - Vetenskapsrådet, hämtad maj 6, 2026, https://www.vr.se/download/18.69a4b979196f6304be21a2a7/1748870106948/Vetenskapsr%C3%A5det%20-%20Yttrande,%20AI-kommissionens%20f%C3%A4rdplan%20f%C3%B6r%20Sverige.pdf
- Sverige halkar efter i AI-utvecklingen - Arbetsliv - Prevent, hämtad maj 6, 2026, https://www.prevent.se/arbetsliv/mer/2025/sverige-halkar-efter-i-ai-utvecklingen/
- Välfärdsgapet 2025 - LO, hämtad maj 6, 2026, https://www.lo.se/lo-fakta/valfardsgapet-2025
- Välfärdsgapet 2025 | LO, hämtad maj 6, 2026, https://www.lo.se/media/of4hi3ff/valfardsgapet_2025.pdf
- SCB visar att talet om personalbrist i välfärden är kraftigt överdrivet - LO Bloggen, hämtad maj 6, 2026, https://loblog.lo.se/2025/04/scb-visar-att-talet-om-personalbrist-i-valfarden-ar-kraftigt-overdrivet/
- McKinsey AI Report 2025: The AI Adoption Gap & Why Early Adopters Win - Karnataka ENT Hospital & Research Center, hämtad maj 6, 2026, https://kenthospitals.com/recent-advances/ai-adoption-gap-2025/
- Remissvar - AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12). - Finansinspektionen, hämtad maj 6, 2026, https://www.fi.se/contentassets/55f2f6d34f7440a3a3ae1fac18a6edd8/remissvar-ai-fardplan.pdf
- AI-användningen kan öka global BNP med 15 procentenheter till 2035 - PwC, hämtad maj 6, 2026, https://www.pwc.se/sv/pressrum/ai-anvandning-bnp.html
- Strategiska utvecklingsområden för fortsatt digitalisering av hälsa, vård och omsorg - E-hälsomyndigheten, hämtad maj 6, 2026, https://www.ehalsomyndigheten.se/siteassets/ehm/3_om-ehalsomyndigheten/rapporter/rapporter_ovriga-rapporter/strategiska-utvecklingsomraden-2025/strategiska-utvecklingsomraden-2025.pdf
- AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12) - Folkbildningsrådet, hämtad maj 6, 2026, https://folkbildningsradet.se/om-oss/publikationer-och-remissvar/remissvar/remissvar-2025/ai-kommissionens-fardplan-for-sverige-sou-202512/
- Trend- och omvärldsanalys 2025 - Ystads kommun, hämtad maj 6, 2026, https://ystad.se/download/18.6eaa8f7f19545e0c62239299/1741781650214/Trend-%20och%20omv%C3%A4rldsanalys%20Ystad%20-%20Fastst%C3%A4lld.pdf
- Tekniska aspekter av AI-litteracitet, hämtad maj 6, 2026, https://www.umu.se/contentassets/d598acfdc149457f88a3e8c235e2ed3d/boken-ai-om-ai-2025---promptad-av-jonathan-wedman.pdf
- 50 Famous Brands That Failed to Innovate - Corporate Innovation Failures - Valuer.ai, hämtad maj 6, 2026, https://valuer.ai/blog/50-examples-of-corporations-that-failed-to-innovate-and-missed-their-chance
- 20 Companies That Failed to Adapt to Disruption and Paid the Ultimate Price - Thomasnet, hämtad maj 6, 2026, https://www.thomasnet.com/insights/9-companies-that-failed-to-adapt-to-disruption-and-paid-the-ultimate-price/
- Before You Scale AI in Customer Experience, Fix These 5 Things, hämtad maj 6, 2026, https://www.cmswire.com/customer-experience/before-you-scale-ai-in-customer-experience-fix-these-5-things/
- The State of AI in 2025: Closing the Gap Between Adoption and Impact | LootzySoft Blog, hämtad maj 6, 2026, https://www.lootzysoft.com/blog/the-state-of-ai-in-2025-closing-the-gap-between-adoption-and-impact
- Empowering and Inclusive Societal Rural Digital Transformation - Diva-portal.org, hämtad maj 6, 2026, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1901834/FULLTEXT02.pdf
Slutord
"Everything that lives can adapt but everything that has a brain can learn,"
Yann LeCun, New York Academy of Sciences, April 2024. Excerpt.




















































































































































































































































i programvara eller softskills. 












































































3. Sätt datum för mailpåminnelser så att användarna i KLMS inte glömmer bort att de ska gå kursen. (Frivilligt)





































































































































































































































'

































































